Solceller i BRF 2026: så lönar det sig för bostadsrättsföreningen

Solceller i BRF är en av de mest lönsamma energiåtgärderna en bostadsrättsförening kan göra 2026, om anläggningen dimensioneras efter föreningens egen elanvändning. Varje kilowattimme som taket producerar och som används i huset ersätter köpt el med elpris, energiskatt, nätavgift och moms, värt cirka 1,50 kronor i elområde SE3. Föreningen slipper energiskatt på solelen så länge anläggningen är under 500 kW, och om den inte producerar mer än den själv använder under året beskattas inte heller det tillfälliga överskottet som säljs.

I den här guiden går vi igenom vad solceller kostar för en bostadsrättsförening, hur mycket el ett flerbostadshus kan producera och varför ett gemensamt elabonnemang ofta avgör lönsamheten. Du får två räkneexempel för en förening med 40 lägenheter, en genomgång av skatt och moms, vad som gäller för grönt avdrag och laddboxar, när det behövs stämmobeslut och bygglov samt hur styrelsen jämför offerter. Alla priser är ungefärliga och våra egna antaganden är tydligt markerade.

Solceller i en bostadsrättsförening lönar sig när en stor del av solelen används i fastigheten, när anläggningen har rätt storlek och när föreningen tar in jämförbara offerter. Det är samma grundprincip som för en villa, men en BRF har några egna fördelar och några egna regler.

Det finns också villkor att känna till. Föreningen kan inte få grönt avdrag för solceller på det gemensamma taket, skattereduktionen på 60 öre för såld el försvann vid årsskiftet och el som säljs kan i vissa fall bli skattepliktig. Därför lönar det sig att räkna på egenanvändningen innan föreningen bestämmer storleken. Mer om vad såld el är värd i dag finns i guiden sälja överskottsel 2026.

En solcellsanläggning på 10–100 kW till ett flerbostadshus kostade i genomsnitt cirka 12 100 kronor per kW exklusive moms 2024, och anläggningar på 100–250 kW cirka 9 400 kronor per kW, enligt prisstatistiken i Energimyndighetens och IEA PVPS rapport om den svenska solcellsmarknaden. Det är lägre än för en villa, där motsvarande snitt var 14 700 kronor per kW.

En bostadsrättsförening vars elförbrukning hör till bostäderna kan normalt inte dra av momsen på investeringen, eftersom samma momsregler gäller som för andra fastigheter med privatbostäder. Räkna därför med priset inklusive moms. Tabellen visar ungefärliga totalpriser med 2024 års snittpriser:

Takytan bygger på tumregeln i BeBos guide för bostadsrättsföreningar, där en kW motsvarar ungefär 5–8 kvadratmeter. Priset påverkas av taktyp, höjd, behov av ställningar och fallskydd, monteringssystem på platta tak, ledningsdragning till elcentralen och om elmätare eller elcentral behöver kompletteras. Prisstatistiken är ett genomsnitt och ska ses som en riktning, inte som en offert. Läs mer om prisnivåerna i vår guide solceller pris 2026 och på sidan solceller.

Solceller på ett flerbostadshus i Stockholm ger ungefär 775–970 kWh per installerad kW och år, beroende på lutning och väderstreck, enligt EU:s beräkningsverktyg PVGIS. En anläggning på 40 kW på ett platt tak med panelerna lutade 15 grader mot söder ger alltså omkring 36 000 kWh per år.

Ett platt tak passar bra för solceller, eftersom panelerna kan lutas upp och riktas fritt. Öst–västmontering ger något mindre per kW men fler paneler får plats och produktionen sprids över morgon och kväll. Omkring 80 procent av årsproduktionen kommer mellan april och september, så solelen täcker främst sommarhalvårets behov. Hur produktionen ser ut under vintermånaderna beskriver vi i solceller på vintern.

Hur mycket av solelen föreningen kan använda själv beror främst på hur fastigheten är ansluten till elnätet. Har varje lägenhet ett eget elabonnemang kan solelen bara användas till fastighetselen, men med ett gemensamhetsabonnemang och individuell mätning och debitering, IMD, kan den även täcka lägenheternas hushållsel, enligt Energimyndigheten.

Ett gemensamhetsabonnemang kan också sänka de samlade fasta elnätskostnaderna. Nackdelen är att medlemmarna inte längre väljer elhandlare själva och att de förlorar vissa rättigheter som elkunder med eget abonnemang har, så föreningen behöver reglera mätning, debitering och ansvar tydligt. Skatteverket anser att el som föreningen debiterar medlemmarna efter faktisk förbrukning är skattepliktig, samtidigt som föreningen får dra av kostnaderna för den delen. Separat debitering av el är också momspliktig, vilket kan ge rätt att dra av moms på den del av investeringen som hör till elförsäljningen.

Många föreningar som har installerat solceller har kombinerat dem med ett byte till gemensamhetsabonnemang, enligt exemplen i BeBos guide. Det gör att anläggningen kan dimensioneras för att täcka en stor del av sommarhalvårets hela elbehov. Vill föreningen se över själva elavtalet för fastigheten kan ni jämföra elavtal.

I våra räkneexempel för en förening med 40 lägenheter i Stockholm är solcellerna återbetalda på cirka 13 år när föreningen använder tre fjärdedelar av solelen själv. Med ett gemensamhetsabonnemang kan samma förening installera dubbelt så stor anläggning med lika kort återbetalningstid.

Antaganden: Föreningen använder 50 000 kWh fastighetsel per år, och varje lägenhet 2 000 kWh hushållsel, samma som Energimarknadsinspektionens typkund för lägenhet. Panelerna lutar 15 grader mot söder och ger i snitt cirka 910 kWh per kW och år enligt PVGIS timdata för 2020–2023. Pris 12 100 kronor per kW plus moms. En egenanvänd kWh värderas till 1,50 kronor och en såld till 0,55 kronor, se nästa avsnitt. Egenanvändningen har vi räknat fram timme för timme med PVGIS soldata och en antagen lastprofil för fastighetsel och hushållsel.

Exemplen visar att rätt storlek är viktigare än största möjliga anläggning. Samma anläggning på 40 kW ger cirka 47 000 kronor per år när solelen även kan användas i lägenheterna, men bara cirka 36 100 kronor när den enbart täcker fastighetselen och mer än hälften säljs. I scenario B tillkommer kostnader för undermätare och debitering, men också lägre fasta nätavgifter och eventuell momsavdragsrätt, som inte är med i tabellen. Med en livslängd på 25 år eller mer hinner anläggningen i alla tre fallen betala tillbaka sig. Ett större antal kW kan dessutom ge lägre pris per kW än snittet, och ett stigande elpris förkortar återbetalningstiden.

En egenanvänd kilowattimme är värd det föreningen annars hade betalat för att köpa den: spotpris, elhandlarens påslag, energiskatt på 36,0 öre per kWh, rörlig nätavgift och 25 procent moms. Under soltimmarna det senaste året låg spotpriset i SE3 på cirka 50–55 öre, och med en antagen överföringsavgift på 30 öre blir värdet cirka 1,50 kronor per kWh. En såld kilowattimme ger bara spotpriset och några öre i nätnytta, cirka 55 öre. I SE4 är båda värdena något högre, se elområde SE3 och SE4.

En äkta bostadsrättsförening betalar normalt ingen inkomstskatt för tillfälligt överskott av solel som säljs till en elhandlare, så länge solcellerna inte producerar mer än föreningen själv förbrukar under året. Det framgår av Skatteverkets ställningstagande om privatbostadsföretags försäljning av solcellsel från 2024.

I en oäkta bostadsrättsförening är försäljningen av el alltid skattepliktig inkomst av näringsverksamhet. Föreningar som säljer el till medlemmarna ska ta ut ett marknadsmässigt pris, annars kan mellanskillnaden uttagsbeskattas. Prata med föreningens revisor eller ekonomiska förvaltare innan ni väljer modell.

Som medlem i en bostadsrättsförening kan du få grönt avdrag med 50 procent av arbete och material för en laddbox som bara används av ditt hushåll och som hör till din bostadsrätt. Solceller på föreningens gemensamma tak ger däremot inget grönt avdrag, eftersom avdraget bara gäller installationer som enbart hör till ett enskilt hushåll.

Skatteverket räknar uttryckligen solcellssystem på ett gemensamt tak som används av flera hushåll som ej godkänt för skattereduktion. Föreningen själv är en juridisk person och kan inte heller få grönt avdrag, som är en förmån för privatpersoner. Mer om reglerna finns i guiden grönt avdrag 2026. För laddning finns i stället tre vägar som passar en bostadsrättsförening:

Rätten att begära laddningspunkt finns i 7 kap. 9 a § bostadsrättslagen och gäller om en parkeringsplats i samma hus eller i närheten ingår i din upplåtelse. Beslutet fattas av styrelsen, och vägrar föreningen kan du begära att hyresnämnden prövar frågan. Stäm av med styrelsen och installatören hur beställningen görs, så att du som privatperson kan få grönt avdrag. Läs mer om laddbox och vad en laddbox kostar 2026.

En fråga som ofta kommer upp är solpaneler på balkongen. Elsäkerhetsverket bedömer att solpaneler som kopplas in med en vanlig stickpropp i ett eluttag inte uppfyller svenska krav, eftersom de kan orsaka brand och elchock. Föreningens gemensamma anläggning är därför den säkra vägen till solel i en bostadsrätt.

Beslut som innebär väsentliga förändringar av föreningens hus eller mark ska fattas på föreningsstämman, om inte stadgarna säger något annat, enligt 9 kap. 15 § bostadsrättslagen. Om en solcellsanläggning är en väsentlig förändring finns inget generellt svar, så BeBos guide rekommenderar att styrelsen hellre lyfter frågan till stämman vid en större investering.

Inom detaljplan krävs bygglov för en fasadändring på ett flerbostadshus när ändringen görs på en fasad eller ett tak som vetter mot en allmän plats, till exempel en gata eller park, enligt plan- och bygglagen. Sedan den 1 juli 2026 krävs inte bygglov för en solenergianläggning på högst 11 kW, och tak som bara vetter mot en innergård omfattas inte av lovplikten för fasadändring.

Undantagen gäller inte om byggnaden är särskilt värdefull, om detaljplanen har utökad lovplikt eller om huset ligger inom eller nära ett område av riksintresse för totalförsvaret. Kontakta kommunens bygglovsavdelning tidigt, eftersom en ansökan kan ta tid. Installationen ska göras av ett elinstallationsföretag som är registrerat hos Elsäkerhetsverket och anmälas till elnätsföretaget innan anläggningen kopplas in.

Ett solcellsprojekt i en bostadsrättsförening tar ofta från några månader till ett år, från första idé till driftsatt anläggning. Så här brukar stegen se ut:

Från den 1 januari 2027 gör den nya elmarknadslagen det möjligt att dela förnybar el mellan olika fastigheter och elabonnemang, enligt Energimarknadsinspektionen. För en bostadsrättsförening kan det på sikt öppna för att solel från taket används även där lägenheterna har egna abonnemang, eller mellan föreningens olika hus.

Den som delar el kan ge bort den eller ta betalt för den, och elen måste komma från förnybara källor. Hur energidelning fungerar i praktiken, till exempel mätning och vad elnätsföretagen får ta betalt, avgörs av förordningar och föreskrifter som ännu inte är klara. Det talar för att välja en installation med mätning och styrning som är lätt att bygga ut, och för att följa utvecklingen innan föreningen väljer mellan gemensamhetsabonnemang och energidelning.

Ett hembatteri kan i större fastigheter jämna ut effekttoppar och flytta solel till kvällen, men för föreningar ges inget grönt avdrag. Räkna därför på batteriet separat. Läs mer om batterilagring.

Styrelsen jämför offerter bäst genom att skicka samma underlag till alla installatörer och sedan jämföra pris per kW, beräknad produktion, beräknad egenanvändning och garantier sida vid sida. Energimyndigheten har tagit fram mallar för inköp av solceller för bostadsrättsföreningar och andra fastighetsägare.

Med offerter som går att jämföra blir beslutet enklare för både styrelsen och stämman. Se även alla produkter och läs hur villaägare jämför i solceller pris 2026.

Uppgifterna är hämtade i oktober 2026. Priser, skatteregler och bygglovsregler kan ändras och tillämpas olika i enskilda fall, så kontrollera alltid med Skatteverket, kommunen och föreningens revisor innan beslut. Räkneexemplen är våra egna och bygger på antagandena ovan.