Solceller på vintern 2026: så mycket el ger de – och så lönar de sig

Solceller på vintern ger mindre el än på sommaren, men varje kilowattimme är då värd mer, och det är helheten över året som gör att anläggningen lönar sig. Den som dimensionerar rätt, väljer en lutning som passar orten och kombinerar solcellerna med smart styrning eller ett batteri får ut mest av både sommarens överskott och vinterns korta dagar. Vill du veta vad det kostar för just ditt tak kan du jämföra offerter från flera installatörer utan kostnad.

I den här guiden visar vi hur mycket el solceller ger månad för månad i södra, mellersta och norra Sverige, vad snö och kyla betyder för produktionen, när du ska och inte ska skotta, och hur vintern påverkar lönsamheten 2026. Siffrorna kommer från EU-kommissionens beräkningsverktyg PVGIS, Energimyndigheten, Skatteverket och Nord Pool. Alla belopp är ungefärliga.

Produktionssiffrorna är beräknade med PVGIS för en vanlig villaanläggning, och räkneexemplen bygger på offentliga elpriser och skatter.

En solcellsanläggning i Mellansverige ger ungefär 9 procent av årsproduktionen under november till februari, och mellan oktober och mars knappt en fjärdedel. Det betyder att vintern inte är noll, men att sommarhalvåret står för huvuddelen. Tabellen visar PVGIS-beräknad produktion för en 10 kW-anläggning på fem orter:

Tre saker är värda att lägga märke till. För det första är skillnaden mellan orterna liten över hela året: Luleå får nästan lika mycket solel som Stockholm, eftersom de ljusa sommarmånaderna i norr väger upp vintermörkret. För det andra är december den svagaste månaden överallt, och norr om polcirkeln ger panelerna i praktiken ingenting just då. För det tredje vänder det snabbt: redan i februari och mars ger anläggningen lika mycket som i oktober eller mer, eftersom solen står högre och snön reflekterar ljuset.

Energimyndigheten konstaterar samma sak i sin vägledning: bara en mycket liten del av den årliga produktionen sker under vintern. Det är därför solceller ska räknas på helår. Våra siffror stämmer också med Energimyndighetens tumregel att en anläggning i söderläge ger ungefär 800–1 100 kWh per installerad kW och år, som vi går igenom i guiden om vad solceller kostar 2026.

Solceller ger mindre el på vintern av tre skäl: dagarna är korta, solen står lågt och ljuset går genom mer atmosfär, och snö kan täcka panelerna. Kylan i sig är däremot ingen nackdel.

Kylan hjälper faktiskt. Solceller arbetar effektivare när cellerna är kalla, eftersom verkningsgraden sjunker när panelerna blir varma. En solig och kall vårdag är därför en av de bästa dagarna på året för en solcellsanläggning, och PVGIS räknar med den effekten i tabellen ovan. Det är också därför mars ofta ger nästan lika mycket som augusti på norrländska orter.

Ja, en kilowattimme solel på vintern är ofta värd ungefär dubbelt så mycket som en på sommaren, eftersom elpriset är högre och nästan allt används i huset i stället för att säljas. När du använder din egen solel slipper du köpa el, och då sparar du både spotpris, energiskatt och moms. Överskott som du säljer ger i stället ungefär spotpriset, och sedan 1 januari 2026 finns ingen skattereduktion för såld mikroproduktion längre.

Värdet räknas som (spotpris + 36,0 öre energiskatt) × 1,25 för moms. Utöver det sparar du ofta också elnätets rörliga överföringsavgift, som varierar mellan nätbolag och därför inte är med i tabellen. Med de här priserna blev solelen från en 10 kW-anläggning i Stockholm under november–februari värd ungefär 1 200 kronor, och under hela oktober–mars runt 2 800 kronor. Det är en mindre del av årsvärdet, men den kommer just de månader då elräkningen är som högst.

Slutsatsen är att vintern inte gör solcellerna olönsamma; den är bara inte där pengarna tjänas in. Lönsamheten avgörs av hur stor del av sommarens el du själv använder och vad anläggningen kostar. Det är där ett batteri, smart styrning av varmvatten och elbil och ett bra pris på installationen gör skillnad. Vill du räkna på batteridelen har vi en separat guide om när batteri till solceller lönar sig.

En brantare lutning ger mer el på vintern och gör att snön glider av snabbare, men lite mindre el under året som helhet. För de flesta villatak är en lutning runt 30–45 grader en bra kompromiss. Så här skiljer det sig för 10 kW i Stockholm enligt PVGIS:

Skillnaden är tydlig men inte avgörande: 60 grader ger cirka 200 kWh mer under vintermånaderna men drygt 200 kWh mindre över hela året jämfört med 35 grader. Energimyndigheten skriver att ett brantare tak, upp till ungefär 40–50 graders lutning, ger större årlig produktion i Sverige, och att en brantare lutning kan ha fördelar i norra Sverige där snö oftare ligger kvar under de delar av året då solcellerna ger mycket el. På platta tak lutas panelerna normalt upp 10–20 grader, bland annat för att snö och smuts lättare ska glida av.

Även riktningen spelar roll. Rakt söderläge ger mest el totalt. Öst- och västvända paneler ger mindre per år men mer på morgon och kväll, när många hushåll använder mest el. Fasadmonterade solceller, som sitter lodrätt, ger lite el mitt i sommaren men fångar den lågt stående vintersolen bra och samlar nästan aldrig snö. De är fortfarande ovanliga på villor men kan vara ett komplement där taket är skuggat. Vilka paneler som klarar svenska förhållanden bäst jämför vi i vårt test av solpaneler 2026.

Nej, normalt behöver du inte skotta snö från solceller. Energimyndigheten skriver att kostnaden för att ta bort snön normalt överstiger värdet av den el du skulle vinna, och att du riskerar både att skada panelerna och att falla från taket. På lutande tak gör vårsolen jobbet: panelernas släta glasyta värms upp och snön glider av.

Det finns forskning som stöder rådet. I ett forskningsprojekt inom programmet E2B2 mätte forskare snödjup och snödensitet på 30 solcellsanläggningar i nio kommuner från Borås till Kiruna, och testade olika sätt att ta bort snö på ett provtak. Resultatet var att manuell snöröjning riskerar att skada solcellsmodulerna, även när skadorna inte syns med blotta ögat. Forskarna rekommenderar därför att man undviker att snöröja tak med solceller om det inte är helt nödvändigt.

Det är takets och anläggningens hållbarhet som avgör, inte produktionen. Energimyndigheten anger att tak dimensioneras för den snölast som kan förekomma på platsen, normalt 150–350 kg per kvadratmeter, medan ett solcellssystem längs ett lutande tak väger ungefär 12–15 kg per kvadratmeter. Klent byggda villatak är ovanliga och gäller främst platta eller låglutande tak med stora spännvidder.

E2B2-studien visade också att snön ofta samlas nederst på anläggningen, och att stora släta panelfält längs takytan får mindre snö än moduler som lutas upp från taket, förutsatt att inget hindrar snön från att glida av. Det är ett skäl att be installatören om ett montage där panelerna följer taket och där snön har fri väg ner.

Ja, solceller som säljs för svenska förhållanden är byggda för att tåla snölast, frost och stora temperaturskillnader under hela sin livslängd på oftast minst 25–30 år. Det som avgör hur väl anläggningen klarar vintern är främst montaget: infästningen måste vara anpassad efter ortens snö- och vindlast.

Fråga därför installatören vilken snölast panelerna och montagesystemet är dimensionerade för, och be om ett montage som klarar din ort. Skillnaden mellan södra Skåne och fjällvärlden är stor. En seriös installatör räknar på detta i offerten, och det är en bra fråga att jämföra mellan olika offerter.

Energimyndigheten rekommenderar att du ser över anläggningen en gång om året, gärna på våren när snön har smält. Titta från marken efter synliga skador på panelerna, kontrollera att kablarna sitter fast och följ produktionen i växelriktarens app. Om en månad ger tydligt mindre än samma månad året innan, trots liknande väder, kan något vara fel.

En komplett solcellsanläggning på 10 kW kostar ungefär 159 000 kronor inklusive moms, och med grönt avdrag på 15 procent av arbete och material sjunker priset till cirka 136 000 kronor. Avdraget görs direkt på fakturan från installatören och är högst 50 000 kronor per person och år.

Priserna bygger på Energimyndighetens riktpriser för 5 och 15 kW och vår egen interpolering för 10 kW. Avdraget är räknat med Skatteverkets schablon vid fast pris, där 97 procent av totalpriset räknas som arbete och material. Produktionen är PVGIS-värdet för Stockholm skalat efter anläggningens storlek. Hela uträkningen, med återbetalningstid för SE3 och SE4, finns i prisguiden för solceller, och reglerna för avdraget i guiden om grönt avdrag 2026.

Installerar du ett batteri samtidigt, eller till solceller du redan har, är det gröna avdraget 50 procent av arbete och material för batteridelen. Skatteverket kräver att batteriet lagrar egenproducerad el, så det måste vara kopplat till en nätansluten solcellsanläggning. Det gör batteriet till ett vanligt sätt att flytta sommarens överskott till kvällen och att få ut mer av solelen även under vår och höst.

Solceller lönar sig bäst när anläggningen är rätt dimensionerad för hushållets förbrukning, när du använder en stor del av solelen själv och när installationen köps till ett konkurrenskraftigt pris. Vintern påverkar kalkylen mindre än man kan tro, eftersom den redan är inräknad i årsproduktionen.

Det finns också förutsättningar som gör kalkylen svagare, och de är bra att känna till: ett tak som skuggas av träd eller grannhus, särskilt när solen står lågt, ett tak som snart behöver läggas om, eller ett hushåll som använder lite el dagtid och säljer det mesta av solelen. Då kan en mindre anläggning, ett batteri eller att vänta tills taket läggs om vara bättre. En installatör kan bedöma det på plats.

Solceller och värmepump kompletterar varandra över året: på vintern står värmepumpen för den största elanvändningen, medan solcellerna under vår, sommar och höst kan driva både varmvattenberedning och en stor del av hushållets övriga el. Det som inte räcker på vintern köper du från elnätet, och då är elavtalet och styrningen viktiga.

En smart styrning som flyttar värmepumpens och elbilsladdningens förbrukning till dygnets billigaste timmar sänker vinterräkningen, oavsett om solen skiner eller inte. Läs mer om hur du skyddar dig mot höga vinterpriser i vår guide om elpriset i vinter, och om utrustningen på våra sidor om värmepumpar och laddbox. Ett vanligt upplägg är att installera solceller, batteri och laddbox i samma projekt så att allt styrs tillsammans.

Ja, det går bra att installera solceller under vintern, och att beställa på hösten eller vintern betyder att anläggningen är klar till våren då produktionen tar fart. Installatörer kan ofta montera även när det är kallt, så länge taket är fritt från snö och is och det är säkert att arbeta där.

Tänk på att det gröna avdraget gäller när installationen är slutförd och slutbetald, och att elnätsföretaget behöver en anmälan innan anläggningen kopplas in. Börjar du jämföra offerter nu hinner du välja installatör, få anläggningen på plats och fånga hela vårens och sommarens produktion. Bästa tiden att få offerter är alltså innan säsongen drar igång.

Solceller på vintern ger lite el, cirka 5–10 procent av årsproduktionen under november–februari beroende på var du bor, men den elen används nästan helt i huset när priset är som högst. Snö behöver du sällan skotta, och kylan gör panelerna effektivare. Lönsamheten avgörs av hela året: rätt storlek, hög egenanvändning, gärna batteri och smart styrning, och ett bra pris med 15 procents grönt avdrag. Jämför offerter på solceller nu, så är anläggningen på plats till våren.

Uppgifterna är hämtade i oktober 2026. PVGIS-värdena är beräkningar för ett genomsnittsår och tar inte hänsyn till snö som ligger kvar på panelerna. Priser och regler kan ändras, så kontrollera alltid aktuell information och siffrorna i din offert.